Det har skitit sej totalt med min utmaning att blogga varje vecka. I värmen som var i sommar var jag glad att jag överhuvudtaget orkade röra mej. Jag tål inte värme och har inte mått särskilt bra i sommar men nu börjar jag bli människa igen. Hösten är min årstid och i år har jag verkligen längtat efter den.
Första provningen av dräkten. Det var bara särken som var färdigsydd. Kjolen är ett tre meter långt tygstycke som jag har tråcklat ihop. Förklädet är en tygbit nerstoppad under kjolen upptill. Livstycket är en toille (ett provplagg) i ett helt annat tyg. Det är den tredje toillen av livstycket och nu kändes den ok och mottagaren var så nöjd med hur det blir. Barnbarnet T, 9 år, sa att det där är ingen riktig folkdräkt. Hon har bara sett folkdräkter från dalarna förut och den här är annorlunda men ändå riktig.
Dom här två bilderna skulle jag egentligen haft med i det förra inlägget om särken men glömde det. Dom visar insidan på särken där den rynkade ärmen sytts fast i axeln. Det är enda stället på hela särken där sömmarna inte är fällsömmar. Här fick jag kasta runt kanten istället. Först från ena hållet och sen från andra hållet så det nästan ser ut som korsstygn. Sedan sydde jag den andra raden med efterstygn från rätsidan.
Inte världens bästa bild på särken. Bilden är tagen i min hall med ljus enbart från en taklampa. Det syns i alla fall var överdelen slutar och underdelen börjar. Det grova linnet i underdelen gör att särken är ganska tung.
Förklädet är nästan klart. Ska bara dela förklädesbandet och fålla ändarna. Kjolen hade jag tänkt sy i sommar också men det kändes inte så lockande att sitta med tre meter ylletyg i värmen. Igår började dräktkursen igen och jag har börjat så smått på livstycket. En taska (kjolväska) har jag börjat på också. Kommer mer om den senare.
